Referat: Gunilla Herlitz och den ryska björnen

PK-debatt på Kulturhuset 9 november 2009
Kvällen började med en utfrågning av Gunilla Herlitz, DN:s chefredaktör sedan en vecka tillbaka. Café Panorama var fullsatt – inte minst hade en hel del DN-anställda kommit för att lyssna när nya chefen grillades om planerna för Sveriges största morgontidning och dess omkring 300 redaktionella medarbetare. De förändringar som redan är på gång – ett varsel på webben och att medarbetarna på centralredaktionen får söka om sina jobb – är följden av ett nödvändigt förändringsarbete, sa Herlitz.
– Det måste finnas en drivkraft att vara först med att berätta något nytt för läsarna, det gör det inte idag.

Vilka neddragningar och förändringar på andra avdelningar som kan bli aktuella ville Herlitz inte svara på. Men på andra punkter var hon mycket tydlig. Gunilla Herlitz kommer själv inte att skriva i tidningen, utan lämna det opinionsbildande arbetet till redaktionen. DN kommer inte att söka presstöd och tidningen måste satsa på pappersutgåvan för att tjäna pengar – inte på nätet. Får man inte mer som pappersprenumerant än det som ligger på dn.se finns det ingen anledning att fortsätta betala, menade Herlitz. Som trots allt tror på en Dagens Nyheter som snart kan gå med vinst. Och hon tycker det är viktigt att ha kvar ett korrespondentnät runtom i världen.

Något som gladde en av paneldeltagarna i den efterföljande debatten som hade rubriken ”Vem är rädd för den ryska björnen?”. Disa Håstad, tidigare korrespondent för DN i Moskva, hoppades att tidningen snart får en korre i Ryssland igen för att rycka upp den försämrade bevakningen av landet.
– Bilden av Ryssland har blivit väldigt flack och dålig, eftersom svenska tidningar rustat ned sin rysslandsbevakning, sa Disa Håstad.
Panelen var överens om bristerna i bevakningen. Kritiken var skoningslös av den förenklade och stereotypa bilden av Ryssland. Ett exempel som togs upp är beskrivningen av byggandet av gasledningen i Östersjön.
– Jag har inte sett någon på ett logiskt sett förklara varför gasledningen möjligen är bra, sa Malcolm Dixelius, dokumentärfilmare och författare.

Ekots Vladislav Savic tog upp hur medierna upprepade gånger okritiskt återgett en ovetenskaplig undersökning om vem som är det populäraste ryssen genom tiderna, där Stalin kom på tredje plats.
– Bevakningen är ganska urusel. Det är en bild av ett farligt, militariserat Ryssland där man längtar efter Stalin, sa Vladislav Savic.
I själva verket är den ryska björnen tandlös, i alla fall för Sverige, menade statsvetaren Ulf Bjereld, som också tror att det var lättare att vara journalist i Sovjet under kalla kriget.
– Det fanns inte lika mycket material, eftersom det var ett så slutet samhällssystem.

Anna-Lena Laurén, finska YLE:s korrespondent i Moskva, tyckte att svenska mediers bild av Ryssland och framförallt premiärminister Putin är onyanserad. Men Laurén medgav också att det är svårt att ge en mer positiv bild.
– Jag brukar säga till mina bekanta i Ryssland att jag försöker så gott jag kan ge en mångfacetterad bild, men man måste ju också kunna skriva om problemen och problemen är så stora i Ryssland.

Aina Jutterström
Styrelseledamot PK Stockholm