Få redaktioner har policys för att skydda reportrar från näthat

Publicistklubben har inför måndagens näthatsdebatt frågat nio redaktioner om hur de ser på och sköter sina kommentarsfält. De gemensamma nämnarna är några få:

• Problem med att kommentarer kring minoriteter av olika slag går över styr.
• De flesta saknar policys för påhopp på anställda.
• Stämningen i kommentarsfälten blir lugnare när redaktionen deltar i samtalet där.

Publicistklubbens rundringning visar skillnader i approach till arbetet med läsardialog på nätet, och skillnader i om reglerna är underförstådda eller nedskrivna. Samtliga svarar att personliga påhopp inte tolereras men de flesta anser ändå att kommentarsfältet ska stängas permanent om påhoppen många, snarare än att satsa på att radera dem. Återkommande var att de tillfrågade tyckte att kommentarsfältet på det stora hela fungerade bra, och tillförde mervärde för läsarna. I många fall är det inte redaktionen utan tjänsteföretaget Interaktiv säkerhet som förväntas radera det som bryter mot regler.

 Yasmine El Rafie

 

Om enkäten:

Alla enkäterna utom en är gjorda av journalisten Yasmine El Rafie på telefon eller mejl denna vecka. PK:s webbredaktör Christina Kennedy har intervjuat Sveriges Radios projektledare, som är Yasmine El Rafies arbetsledare.

 

 

Helena Rönnberg, chefredaktör ICA-kuriren:
(Ber efter några frågor att få återkomma när hon tagit reda på svaren)

Vilka artiklar är öppna för kommentering hos er?
– De artiklar som vi har tänkt är intressanta att kommentera är öppna, i praktiken i princip alla.

Har ni regler för kommentering, var hittar man dem?
– Ja, du hittar dem här.

Vem har till uppdrag att se till att de efterlevs?
– Vår webbredaktör följer flödet. Vi har listor med senaste kommentarerna både publikt och i vårt CMS för att kunna följa flödet med kommentarer. Sedan mejlas ofta frågor vidare till exempelvis testredaktör eller matskribent för att kunna svara på kommentaren. Våra artikel- och receptkommentarer är ofta snarare frågor till redaktionen än kommentarer.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Direkta personangrepp tas naturligtvis bort, men hittills har det varit en ickefråga för Icakuriren, vi har inte fått den typen av kommentarer sedan vi öppnade möjligheten att kommentera i mars 2009. Efter erfarenheten kring vår krönikör Katarina Mazetti har frågan om policy aktualiserats i förlagsledningen.

Har ni en handlingsplan för vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Det bedöms från fall till fall.

Har ni utbildning och/eller diskussioner om moderering av kommenteringsfält?
– Vi för diskussioner. Det har hänt att vi har fått ta bort en bild i ett blogginlägg där det inte enbart varit bloggarens egna barn, utan även andra som synts på bild. Samt kommentarer i blogginlägg som inte hållit god ton. Men det har oftast varit en enskild individ som har spårat ur, inte någon kommentarsstorm.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen?
– När författaren Katarina Mazettis krönika lades ut i början av januari i år så kom det, på mycket kort tid, över en kväll och natt, över 600 kommentarer. Eftersom vi inte har förhandsmodererad kommentarsfunktion beslöt vi oss för att stänga kommentarsfältet helt. Tonen i kommentarerna var på sina håll otrevlig och aggressiv, och jag fick också mejl direkt till mig med rena hot. Därför kändes det som det säkraste beslutet att fatta, givet hur vår sajt fungerar idag.

____________

Markus Sandin, webbchef allehanda.se som webbpublicerar för Tidningen Ångermanland och Örnsköldsviks allehanda:

Vilka artiklar är tillgängliga för kommentering hos er?
– Vår standard är att alla är öppna för kommentering, sedan stänger vi av vissa som berör till exempel barn, brott eller dödsfall och där det är uppenbart att det kommer att bli spekulationer. När det gäller dödsfall är det ett beslut som chefredaktören fattat, att vi inte vill ha kondoleansbrev i anslutning till artiklar. Jag står personligen och väger fram och tillbaka på den frågan men samtidigt är det kanske inte passande på en nyhetssajt.

Har ni regler för kommentering, var hittar man dem?
– Ja det har vi. De finns länkade i anslutning till kommentarsfältet. Det ska ändras nu så att chefredaktörens ansikte visas där tillsammans med en text om hur vi tänker och vad vi förväntar oss i kommentarsfälten, att det ska vara högt i tak men inte sådant som rasism eller ryktesspridning. Jag tänker att det ska ge en lite personligare touch, att ett personligt tilltal stoppar de värsta kommentarerna där man inte tänkt sig för innan man skriver.

Vem har till uppgift att se till att de efterlevs?
– Interaktiv säkerhet. När vi skrev avtal så drog vi hur vi vill ha våra kommentarsfält och sedan dess är det en ständigt pågående process. Det är svårt med exakta regler. Ett tag tog de bort kritik mot oss, vilket kändes konstigt, men vi tog den diskussionen med dem och då blev det bättre.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Där har vi ingen direkt policy men jag gillar transparens så om någon vill kommentera att någon skrivit dåligt, ja då får vi skriva bättre eller förklara varför vi gjorde som vi gjorde. Vi försöker få in att reportrarna bli mer aktiva. Det går olika väl, och webbredaktionen får dra ett stort lass.

Har ni en handlingsplan for vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Vi har ingen handlingsplan nedskriven utan vi tar den diskussionen från fall till fall, om någon behöver ett stöd från chefshåll. Vi är rätt bra på att hantera kommentarsfält –  tar man ansvar i kommentarsfältet från redaktionens sida brukar det ordna upp sig omgående.

Har ni utbildning och en diskussion kring moderering av kommenteringsfält?
– Det jobbar vi väldigt dåligt med. Vi tar det inte på morgonmöten eller så men vi tar upp sådant som blir kommenterat, som vargfrågan där vi har haft tusentals kommentarer. Jag personligen är ju ganska ointresserad av jakt och natur och har svårt att förstå någon av sidorna så med det gnabbet kan jag ibland känna att ”håll på då”. Däremot har det hänt att det blivit rasistiskt mot samer och då har vi gått in och styrt upp och sagt att man ska hålla sig till sakfrågan. Nackdelen med att ha modereringen externt är att man inte får samma koll på det.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni -hanterade den situationen?
– Förra veckan skrev Katarina Mazetti en krönika om det som hänt kring krönikan i ICA-kuriren. Hon stack ut sin egen haka väldigt långt och var väldigt hård i den krönikan, nog ännu hårdare än i den första. Eftersom vi vill ha rätt högt i tak så fick hon nog ta en del skit. Hon fick kritik, folk bemötte henne i det som egentligen var samma ordalag som hennes, och det tycker jag inte är mer än fair. Det gäller givetvis sakfrågan, inte personliga påhopp eller att kalla henne för det ena eller andra. I det förvarnade jag Interaktiv säkerhet om att hålla koll, att ”här kan det bli livat”.

_______________

Ehsan Fadakar, chefredaktör Nyheter 24:

Vilka artiklar är tillgängliga for kommentering hos er?
– Kommentarer tillåts på nästan alla artiklar. Men vi stänger kommentarsfunktionen de gånger vi valt att inte namnpublicera i artikel om ett åtal eller misstanke från polisen.

Varför har ni kommentarer?
– För att det är, i teorin, ett utmärkt sätt för människor att diskutera och debattera aktuella nyheter och händelser.

Har ni regler for kommentering, var hittar man dem?
– Yes, självklart. De finns att läsa under kommentarsfältet.

Vem har till uppdrag att se till att de efterlevs?
– Hela redaktionen. De senaste kommentarerna och de anmälda kommentarerna syns i admin-systemet. Det ger alla en överblick och möjligheten att radera kommentarer som strider mot våra regler. Dessutom är det viktigt att alla på redaktionen hänger med i debatten på nätet, den är ofta allmänbildande och viktig för deras utveckling. Vi kör manuellt, alltså förhand- och efterhandsmoderering. Det ger oss lite bättre kontroll och då undviker vi även att kommentarer som inte bryter mot reglerna raderas. Facebook tog ju nyligen bort ett inlägg av Jonas Gardell trots att den inte bröt mot några regler, utan det var deras automatiserade system som raderar kommentarer som anmäls av många. Det blir förmodligen lika ofta fel som rätt.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Vi har en ung redaktion som är vana vid och uppskattar tvåvägskommunikation. Om en läsare inte gillar deras text eller deras åsikter får de självklart säga det. Men då måste det vara sakligt. Alla personangrepp raderas. Dessutom uppmanar jag mina skribenter till att själva ge sig in i ”debatten” i kommentarsfälten. Då visar de läsarna att de lyssnar och är öppna för kritik, vilket ofta leder till en helt normal konversation. Ilskan kommer först när vissa läsare känner sig ignorerade. Att själv vara en del i debatten är ganska avväpnande.

Har ni en handlingsplan för vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Först raderar vi kommentarer som vi själva sett eller som anmälts av läsare, och som strider mot reglerna. Om vi då märker att det pågår en anstormning så stänger vi möjligheten att kommentera.

Har ni utbildning och erfarenhet av moderering av kommenteringsfält?
– Jag tycker inte att det ska behövas. Det handlar om vett & etikett. Sakliga kommentarer som bidrar till vidare debatt och som inte innehåller personangrepp är bra för läsarna och för sajten.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen?
– Jag har 100 exempel. I stort sett allt som berör främlingsfientlighet och feminism är tickande bomber. Det är ofta väldigt många arga män som ägnar sig åt att hata kvinnor, invandrare och journalister.

______________

Fredric Karén, chef SvD digitalt:

Vilka artiklar är tillgängliga för kommentering hos er?
– Grundregeln är att allt är öppet för kommentering från början. Sedan har vi som alla andra ett antal ämnen som vi vet ofta spårar ur, till exempel homosexualitet, Mellanöstern och vissa politiska ämnen, men grundregeln är att försöka hålla öppet.

Har ni regler for kommentering, var hittar man dem?
– Ja det har vi. De finns i anslutning till kommentarsfältet, med en bild på mig och en text som välkomnar läsarna att läsa reglerna. Meningen är att försöka vara lite mer inbjudande och ha ett ansikte på den person som är ansvarig, att säga att folk kan mejla mig direkt och att ha en dialog istället för att vara anonym. Vi vill förmedla att vår grundinställning är att vi är öppna och tycker det är viktigt. Vi har haft en bloggstafett i ämnet där vi bjöd in skribenter för att sätta fokus på frågan och vi införde regler om max tre kommentarer per inloggat konto. Det gav färre kommentarer vilket vi tyckte var bra. För oss har inte kvantiteten varit det viktigaste utan kvalitet – schyssta resonemang som för ämnet framåt och ger det bredd och djup istället för att man hackar på varandra. Vår känsla innan var att det kunde vara 3-4 personer som tjafsade internt och kunde stå för 150 kommentarer. Generellt höjde vi nog kvaliteten ett litet snäpp men vi är inte i mål.

Vem har till uppdrag att se till att reglerna efterlevs?
– Ytterst är det vi själva men vi har Interaktiv säkerhet som modererar i efterhand efter våra regler. Jag vet att det varit diskussioner kring dem men tycker ändå att utifrån de förutsättningar som finns så har vi bra dialog med dem. Jag får mycket mejl från folk som säger deras kommentar blivit censurerad/borttagen. De som blivit avstängda hör av sig i nio fall av tio. Vi för en diskussion och i enstaka fall förstår personen varför, men är det en person som skriver att man ska gasa judar så ska de inte vara hos oss överhuvudtaget.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Vi har sagt att vi uppmuntrar våra medarbetare att följa kommentarsfält som är relaterade till deras egna artiklar. Om det ställs direkta frågor till medarbetare eller hävdas att en reporter gjort faktafel så uppmuntrar vi dem att svara men tvingar ingen. Jag tycker det är bra att medarbetare deltar, att vi har en närvaro där, men vi kan inte riktigt med den arbetsbelastning vi har tvinga medarbetare att göra det. Vissa drar till sig mycket kommentarer och man har inte alltid tiden. Jag kan inte säga att intresset skiljer exempelvis gammal/ung utan det är på individnivå. Vissa tycker det är kul, andra struntar i det.

Har ni en handlingsplan för vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Ja det har vi. Det är egentligen två saker: Om vi märker att det håller på att glida iväg mailar vi Interaktiv säkerhet och säger åt dem att hålla ett extra öga, det andra är att vi stänger ner det.

Har ni utbildning och diskussion kring moderering av kommenteringsfält?
– Kontinuerlig diskussion har vi på morgonmöten och andra redaktionsmöten men jag kan inte säga att vi har utbildning av typen ”såhär gör du”. Vi fick en del frågor kring Utöya, hur man som enskild medarbetare ska förhålla sig till att någon angriper en som person. Personangrepp är inte okej. Det står i våra regler.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen?
– Det som jag kommer ihåg var när Christer Fuglesang skrev en debattartikel som publicerades på morgonen när han skulle överdosera homeopatiska läkemedel under Almedalsveckan. Det blev en förhållandevis bra diskussion om ifall det var hokus pokus eller funkar med båda sidor. Vi har haft artiklar om till exempel Syrien, där vi tänkt att ”vi försöker och nagelfar och håller ögonen på det”, men det har inte funkat. Problemet när det blir så högt tempo  är att vi inte hinner moderera och stryka i samma takt som de kommer in. Om man var tillräckligt snabb skulle man vilja ha förhandsmoderering så att man inte behöver vänta så länge innan kommentaren kommer ut, men det är oerhört resurskrävande.

____________

Mattias Pehrsson, chef sydsvenskan.se:

Vilka artiklar är tillgängliga för kommentering hos er?
– Vi håller precis på och ändrar vår policy. Vi ska öppna artiklar och bloggar för kommentering där vi kan vara närvarande och kommentarerna kan ta artikeln vidare. Kommentarer blir intressanta när någon från redaktionen modererar själva dialogen. Det som förenar framgångsrika kommentarfält är att vi är närvarande, utan närvaro så flippar det ur förr eller senare. Vi har provat att ha alla kommentarsfält öppna men kunde inte hantera mängden, och det har varit kommentering på konstiga ämnen, så vi tycker att det är bättre att vara konsekventa. Vi har varit för ofokuserade. Vi har glömt varför vi har kommentarer och det är därför vi försöker rätta till och säga vad meningen är med det. Chattar och interaktivitet måste skötas med en tanke bakom istället för för syns skull.

Har ni regler for kommentering, var hittar man dem?
– Dem hittar man i anslutning till kommentarsfältet genom att klicka på en regelknapp.

Vem har till uppdrag att se till att de efterlevs?
– Webbredaktionen är ansvarig för kommentarerna. Vi har testat Interaktiv säkerhet men tyckte att det blev konstigt att lägga läsardialogen utanför huset. Närvaron avgör tonen. Går vi in och tar en diskussion så sprids det nästan över hela sajten.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Det är lite från fall till fall. Om nån skriver ”vilken fin artikel du skrev Mattias” tar man inte bort den, till skillnad från ”Mattias, jag vet var du bor och tänker hoppa på dig”. Vi tar bort påhopp på medarbetare men däremot inte kritik och det handlar också om hur kritiken formuleras – exempelvis ”Jag tycker att du har fel, Bengt var bättre på högerbacken” är okej. Det är svårt att sätta knivskarpa gränser. Mycket handlar om sunt förnuft inom det rimligas gräns.

Har ni en handlingsplan for vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Ja. Då tar vi bort de kommentarer som är orsaken och det är oftast sådant som inte handlar om ämnet. Vi uppmanar till bättre ton, att man ska hålla sig till saken eller vad det nu är man vill kommunicera. Ganska ofta stänger vi kommentarsfält om det spårar ur – när det väl börjar så kan det gå ganska fort och hamna någon annanstans även om man håller på att folk ska hålla sig till ämnet. När det gäller den principen kan det till vardags säkert vara lösare tyglar.

Har ni utbildning och diskussioner kring moderering av kommenteringsfält?
– Ja. Vanligen på mötet för dagen. Vi diskuterar hela tiden om hur vi tar det från teori till praktik. Det samtalet tar aldrig slut.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen då.
– När det var jordbävning i Skåne blev det en massa snack om det. Vi fick runt 1000 kommentarer, vilket är ganska mycket, och det blev ett bra tryck. Många hade något att berätta om hur de upplevde detta och det höjde värdet för alla inblandade. Det var kul att få in de berättelserna från hela Skåne. Det är så det ska funka och dit vi ska tillbaka.

___________

Anna Andersson, debattredaktör, Aftonbladet:

Vilka artiklar är tillgängliga för kommentering hos er?
– På nyhetssidan är defaultläget att kommentarerna är avslagna medan det är tvärtom på sport och nöje. Därefter slår vi på kommentarer på vissa texter där vi tror att det kan vara meningsfullt med debatt. Vissa skulle vi aldrig slå på, såsom olyckor, enskildas levnadsvillkor och öden. Om personer berättar om till exempel barnlöshet eller hur de gick ner 40 kilo så vill inte vi att de ska drabbas av hån. Även Mellanösternkonflikten, migrationsfrågor och vissa utrikesfrågor är sådant där vi inte har kommenteringen påslagen, det har vi lärt oss av erfarenhet. Om det är händelsenyheter som till exempel en stor bilolycka vill vi inte heller att någon ska identifieras och det samma gäller vid brott, att varken offer och gärningsman hängs ut. Vanliga ämnen där vi slår på kommenteringen är debattartiklar och ledare, ekonomifrågor, inrikespolitik och feature, till exempel när Wendela skriver om dejting.

Har ni regler för kommentering, var hittar man dem?
– Just nu kan faktiskt inte läsarna se våra regler men de ska komma tillbaka. Vi hade tidigare en text i direkt anslutning till kommentarsfälten där Jan Helin förklarade våra regler men den föll bort när vi gjorde om vår design.
(Anna mailar en länk, reds. anm.)

Vem har till uppdrag att se till att de efterlevs?
– Vi samarbetar med Interaktiv säkerhet som håller koll i kommentarsflöden. Jag går in då och då och slår av och på där jag tycker att kommentering skulle kunna bidra. Ibland kan jag gå in och till exempel uppmana till bättre ton. Interaktiv säkerhet modererar både efter lagar och efter våra regler.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Vi har ingen policy utan det arbetar redaktörerna med. Rena påhopp plockas förstås bort. Men det vanligaste är fortfarande att när folk blir arga på reportern så mejlar de direkt till vederbörande snarare än skriver i kommentarerna, det grövsta kommer i mejlen. Jag tror att folk som blivit arga på reportern vill vara säkra på att få en reaktion och alla våra reportrar är inte aktiva i kommentarsfältet. De hinner inte följa med där.

Har ni en handlingsplan för vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Om vi hinner upptäcka det i tid kan vi gå in själva och säga att ”roligt att ni vill diskutera men skilj på sak och person och håll en god ton. Tack för att ni respekterar våra regler”. Ibland bemöter reportern direkt. Men om vi upptäcker det för sent stänger vi av kommentarsfältet.

Har ni utbildning och diskussioner kring moderering av kommentarsfält?
– Oh ja, vi pratar mycket på redaktionen om vad vi ska tillåta och ej; hur vi ska använda kommentarsfältet så att det inte blir en källa till otrevligheter utan bra diskussioner läsare emellan. Övervägande är det faktiskt också så i våra kommentarsfält.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen?
– Sporten, som arbetar mer aktivt med kommentarerna, brukar gå in och bemöta. De skrev en klackis, och en läsare kallade det ”det dummast han läst”. Reportern gick in och svarade – och fick över 400 likes.

______________

Daniel Wiklander, chefredaktör Arbetaren:

Vilka artiklar är tillgängliga för kommentering hos er?
– De allra flesta av dem som publicerats det senaste året. Vi importerade de tidigare artiklarna från en äldre sajt. Vi förhandsmodererar och stänger inga kommentarsfält.

Har ni regler för kommentering, var hittar man dem?
– Nej, inga vi har formulerat skriftligt och lagt upp på sajten. Vi har naturligtvis regler internt för hur vi modererar.

Vem har till uppdrag att se till att de efterlevs?
– I första hand webbredaktören. Har man inte förhandsmoderering råkar man lite illa ut, som ICA-kuriren, då skulle vi åka dit på varenda överträdelse eftersom det går att ta skärmdumpar och spara. Det är möjligt att en domstol skulle säga att det är okej om man tar bort en kommentar vid anmodan men det är inte värt risken.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Att artikeln är värdelös måste man få skriva men vi skulle aldrig släppa fram hot, kränkande omdömen eller påhopp om vare sig medarbetare eller andra personer. Man måste hålla en hyfsad ton och det tycker jag att de allra flesta som kommenterar också gör. Vi stoppar inte speciellt mycket.
Har ni en handlingsplan för vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Det gör det inte eftersom vi förhandsmodererar.

Ser du några nackdelar med förhandsmoderering?
– Ja, att det inte kan vara bemannat dygnet runt och det då blir ett hack i en pågående diskussion som plötsligt stoppar upp för att det inte kommer fler kommentarer. Det är klart att det vore smidigare om det var kopplat till exempelvis Disqus där folk registrerar sig men vi har inte pengar till det.

Har ni utbildningar eller pågående diskussioner kring moderering av kommentarsfält?
– Vi diskuterar vad vi ska ha. Det handlar inte bara om vad som ska vara tillåtet att skriva utan även till exempel hur långa kommentarer får vara.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen?
– Ja! Det gällde en artikel om SD. Det berodde dels på ämnet, att det var en opinionstext kring hur man bör föra debatten med SD, dels på att den länkades från Avpixlat med uppmaningen att kommentera. Det blev många kommentarer men jag skulle säga att de även där höll en hyfsat god ton utan några speciella personangrepp. Jag kan bara spekulera i om det var för att den som skrev var av manskön och inte är lika drabbad av det vidrigaste hatet. Våra medarbetare går in och diskuterar då och då, även om det varierar. I det här fallet var skribenten aktiv och tog den debatten.

Leo Wallentin, konceptutvecklare för SVT Nyheter/Samhälle/Sport:

Vilka artiklar är öppna för kommentering hos er?
– Allt opinionsmaterial, debattartiklarna och en del utvalda nyhetsartiklar. Urvalet är upp till varje enskild reporter och redaktör beroende bland annat på om man vill använda det som journalistiskt arbetsverktyg för tips, eller där man tror att det skulle tillföra något annat till sidan.

Har ni regler för kommentering, var hittar man dem?
– Ja. SVT har webbregler som vi länkar till i anslutning till att man skriver kommentaren. Där står till exempel att man inte ska bryta mot lagen genom att sprida barnpornografi eller upphovsrättskyddat material

Vem har till uppdrag att se till att reglerna efterlevs?
– Vi har basmoderering från Interaktiv säkerhet som så många andra och sedan är det upp till respektive redaktion att se till att kommentarerna håller sig där man vill ha dem. Jag har ibland sett att Interaktiv säkerhet modererat på ”dålig magkänsla”, att de tagit bort kommentarer med kritik som är obekväm för SVT. Reglerna som Interaktiv säkerhet går efter hänvisar mest till lagstiftning. Sedan kan man ha olika åsikter mellan redaktioner – vill man ha tips kanske man håller på att det ska vara on topic, vill man ha en diskussion för diskussionens egen skull kan det vara högre i tak.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Det har vi inte en uttalad policy om.

Har ni en handlingsplan för vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Nej. Vi har inte haft speciellt mycket kommentarer på SVT.se, det har mest varit kring Uppdrag Granskning och Debatt som det hettat till och det har sällan hamnat utanför redaktionernas kontroll. Redaktionerna kan själva stänga kommentarsfält om man tycker det är utom kontroll. En fördel med att kommenteringen måste slås på aktivt till en publicering istället för att ha det som default-läge är att man slår på kommentarerna av ett skäl. Om man bara slår på kommentarerna av ett syfte blir förståelsen större för att kommentarsfältet stängs för att det hamnat off topic. Till och med på Flashback finns det en förståelse för att trådar stängs i sådana lägen.

Har ni utbildning och återkommande utvärdering av moderering av kommentarsfält?
– Vi har utbildningar återkommande, efter behov. Vårt programsekretariat som består av erfarna medarbetare utbildar till exempel i var gränsen går för otillbörligt gynnande och liknande. Det har vi haft sedan vi började med forum 2004 och hamnade utanför YGL.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen?
– När Kurdo Baksi skrev på SVT:s debattsajt om Lars Vilks spårade diskussionen ur så till den milda grad att var och vartannat inlägg till sist fick plockas bort för att det gick över alla gränser. Och när det gått så långt kunde redaktionen inte längre göra så mycket annat än att stänga tråden. Den ligger kvar här, som något slags monument över det hopplösa i att försöka bromsa en tråd som redan skenat iväg.

Vilka artiklar är öppna för kommentering hos er?
– Svårt att svara på eftersom varje redaktion bestämmer det själv. Det finns ingen generell policy men vi avråder från kommentering när det handlar om barn, personer med skyddad identitet och personer med källskydd.

Har ni regler för kommentering, var hittar man dem?
– Ja. Man måste markera att man har läst och förstått reglerna för att kunna kommentera. Det är åtta punkter som rör allt från förbud mot kommersiella budskap, hets mot folkgrupp och sådant som att hålla sig till ämnet och hur vi vill att folk postar länkar.

Vem har till uppdrag att se till att reglerna efterlevs?
– Det är två parter. En extern – Interaktiv säkerhet – som sysslar mest med juridisk moderering och så internt där varje redaktion har som uppgift att sköta den journalistiska modereringen.

Hur ser er policy ut när det gäller kommentarer som handlar om medarbetare på redaktionen eller deras texter?
– Det har vi ingen policy om. Vi har diskuterat med våra jurister och de säger att som granskare får man tåla att själv bli granskad. Men i den handbok som vi tar fram nu säger vi att det kan vara bra att dela upp rollerna, så att man inte behöver ta skit själv. Alla hot och trakasserier ska ju plockas bort enligt våra regler – oavsett om de riktas mot en medarbetare eller någon annan – men man ska inte behöva moderera påhopp på en själv. Det är bättre att någon annan på redaktionen gör.

Berätta om handboken.
– Den är en 80 sidor tjock bok som ska vara klar i slutet på månaden och talar om hur SR ska jobba med sociala medier. Den innehåller också underlag för en workshop så att man kan arbeta med frågorna på varje redaktion. Alla medarbetare ska få den i sitt fack. Syftet är att lära sig hantera sociala medier på ett konstruktivt sätt och främja det demokratiska samtalet. Vi ska inte bara pumpa ut – vi ska lyssna också.

Har ni en handlingsplan för vad ni gör om ett kommentarsfält drar iväg?
– Ja, i vår lilla grupp på Digitala Medier har vi det. Vi har en stöttande roll i organisationen och inom kort är tanken att hela SR ska ha en sådan handlingsplan. Det handlar om att vara transparent, berätta varför man modererar, att rätt person svarar och att inte bara stänga ner kommentarsfältet när det blir jobbigt utan att ge det en chans. Det är viktigt vilken ton man använder, saker i text ser ofta mycket hårdare ut än i tal och det måste man kompensera för. Personlig, men inte privat, är oftast bra. Sen ska man inte spela för säker och skriva saker man inte är helt hundra på. Och inte få panik när det händer saker snabbt.

Har ni utbildning i moderering av kommentarsfält?
– Vi har precis börjat. I höstas hade vi ett 60-tal på utbildning som vi hoppas ska bli ambassadörer ute på sina redaktioner. Näst i tur står arbetsledarna. Handboken är tänkt som en bas för utbildning.

Har du ett exempel på när det blivit ett stort tryck på ett kommentarsfält och hur ni hanterade situationen?
– När dokumentären Kluvet land sändes drog kommentarsfältet iväg och det var man inte beredd på från Interaktiv säkerhets sida. Programmet handlade om fattigdom och en intervjuad person kom väldigt mycket i fokus. Hon var tjej och hade invandrarbakgrund, vilket av någon anledning ofta provocerar på nätet. Reaktionerna om henne och programmet blev hätska. Kommentarsfältet modererades väldigt hårt inledningsvis, men utan att de som skrev fick någon förklaring. De kände sig censurerade och trodde att SR försökte mörka kritik. När min grupp blev inkopplad fick vi börja med att be om ursäkt för att modereringen varit alldeles för hård, och förklara varför vissa, annars helt rimliga kommentarer, tagits bort. Det berodde på att folk skrivit in den här tjejens efternamn i kommentarer, och hon var alltså inte namnpublicerad med efternamn av SR. Det lugnade ner sig efter ett par timmar, och sen blev fokus mer på kritik mot själva programmet som ju var helt i sin ordning. Chefer på SR gick också in och svarade på ett sätt som lugnade ner stämningen och styrde bort hatet från både den intervjuade personen och reportern.