Från debatten: Press under press

Aprildebatten på Publicistklubben handlade om press på flera sätt. För det första trycket på PO, som ingalunda är nytt och för det andra hur tidningarnas pressade ekonomi påverkar villkoren för journalistiken.

I panelen frv: Anna Serner, Daniel Sandström, Gunilla Herlitz, Stefan Melesko, Martin Jönsson

Kvällen inleddes med ett samtal mellan Ulrika Knutson och Torbjörn von Krogh om Pressombudsmannen och Pressens opinionsnämnd. Det självsanerande systemet ifrågasätts på flera håll och PO Yrsa Stenius har fått hård kritik.
Torbjörn von Krogh, expert och författare på området, ägnade en god stund åt att beskriva systemets historia. I slutet av 1960-talet skapades det självsanerande systemet i en dragkamp mellan politiker, jurister och publicister. Redan då, 1969, när Expressen fällts av opinionsnämnden för rapporteringen från demonstrationerna i Båstad tog det hus i helvete, som von Krogh uttryckte saken. Expressen anklagade opinionsnämnden för att vara en ”mörkläggningsstyrelse”. Och på den vägen har det fortsatt.
Om och om igen har Pressombudsmannens och Pressens opinionsnämnds beslut kritiserats. Flera gånger har den hätskaste kritiken kommit just från Expressen, enligt von Krogh. Torbjörn von Krogh menade också att det fanns flera som blivit minst lika utskällda som Yrsa Stenius i rollen som Pressombudsman och exemplifierade med Per-Arne Jigenius.

Han hade också för kvällen granskat om påståendena om att Yrsa Stenius har sämre kontakt med den redaktionella och etiska verkligheten än tidigare ombudsmän. Ett sådant påstående borde, menade von Krogh, innebära att färre av Stenius förslag till beslut accepteras av Pressens opinionsnämnd. Men tvärtom visar statistiken att Stenius ligger på en normal nivå, enligt von Krogh.
Ulrika Knutson frågade vilka publicister det är som egentligen försvarar det självsanerande systemet och fick till svar att frågan kanske var felställd. Torbjörn von Krogh tyckte att Publicistklubben och andra aktörer måste vara mer öppna i diskussionen om systemet. Det pågår ett samtal om en Allmänhetens medieombudsman, där också nätet skulle ingå på ett mer självklart sätt.
– Det är fel att säga att det är vår ombudsman, vi måste ju söka fler människor med åsikter om detta. Frågan behöver lyftas för att få in synpunkter från läsare och andra, sa von Krogh.
– Exakt på denna punkt tänker vi gå dig till mötes i den här diskussionen om en Allmänhetens medieombudsman, svarade Ulrika Knutson.

Representanter för tre stora morgontidningar tog sen plats i panelen, liksom Tidningsutgivarnas vd Anna Serner och medieekonomen Stefan Melesko för att debattera press under press. Men det var svårt att se någon av dem särskilt pressad.
Morgontidningen står stark, slog flera i panelen fast. Stefan Melesko visade också att situationen för de svenska tidningshusen är unik, jämförd med andra länder. Att man tappar prenumeranter beror på att man höjt priset på tidningen och inte på konkurrens från internet.
– Men det finns ett långsiktigt problem. Tidningsläsandet bland de unga sjunker för varje årtionde, säger han.

Och när DN:s vd och chefredaktör Gunilla Herlitz också höll med om att läget var bra i förhållande till tidningarna i USA, fick hon genast en fråga från Journalistens chefredaktör Helena Giertta, som fanns i publiken:
– Ni måste skära ner för att slåss för er överlevnad. Hur stämmer det med det du precis sagt?
– DN kan inte förlita sig på skattefinansierade pengar. Vi måste överleva på egen kraft. Vi har inte ett intäktsproblem, utan ett kostnadsproblem, svarade Gunilla Herlitz.
SvD:s redaktionschef Martin Jönsson lyfte hela tiden fram sin tidning som ett exempel mot strömmen.
– Vi ökar upplagan, vi har aldrig haft så många läsare på papperstidningen som nu. Vi investerar i att utveckla journalistiken på både papper och nät.
Debatten levde upp när Gunilla Herlitz snabbt replikerade att det inte är att gå mot strömmen när man går med förlust. Varpå Martin Jönsson lyfte fram siffror och visade att SvD 2009 förlorade mindre än vad DN gjorde.

Debatten följdes av ett stort antal personer på plats i Kulturhuset och vid datorerna hemma. Här nedan citeras ett antal inlägg från diskussionen påtwitter.

Staffan Dopping: Vi har det jättebra säger DNs Gunilla Herlitz. Många verkar tycka att det är svårt att förstå.

Anders Mildner: Bra av @MJSvD och @danielsandstrom i en debatt som tyvärr är på alldeles för låg nivå med tanke på deltagarnas kompetens. Synd.

Ola Henriksson: Gunilla Herlitz: ”Om man inte läser DN (den tryckta alltså) kan man inte hänga med i samhällsdebatten”.

Johan Wicklen: Var är de journalistiska visionerna? Jönsson och SvD är rätt ute, men DN har tappat nätet. Läser dock fortfarande pappret.

Mikael Zakrisson: Stefan Melesko propagerar för att tidningarna ska bli monopol. Och att information kan hållas bakom betalväggar. Jisses…

Sofia Mirjamsdotter: Haha, @mjsvd sätter fingret på felet med PKårsboken. ”Publiken nämns inte i den”.

Lars Labovski: Det här var en av de mer intressanta debatterna som jag sett på PK. frågorna från moderatorn är dock tyvärr inte så tuffa…

Therésia Erneborg: Vore det så hemskt om man inte kan prenumerera på DN om 10 år? Välkommen till framtiden. Jump in, the water’s fine.

Staffan Dopping: Utvecklingen som väntar blir plågsam o smärtsam enl @danielsandstrom som betonar varumärkestänket.

Mot slutet av debatten kom panelen in på utmaningen från internet.
– Man ska inte vara så orädd för digitaliseringen. Vad gäller affärsmodellen så är den utmanad av konjunkturen och de strukturella förändringarna, sade Sydsvenska Dagbladets chefredaktör Daniel Sandström.
Hur den omställningen kommer ske kommer bli intressant att följa. Gunilla Herlitz fortsatte propagera för sin modell.
– Vi har en fantastisk affärsmodell på papper. Vi tar betalt av läsare och annonsörer. Papper och nät är två helt olika världar. Den ena tar vi betalt för medan den andra är sponsrat läsande. Jag förstår inte retoriken: Varför ska en person betala för en prenumeration när vi lägger ut allt gratis på nätet?
Martin Jönssons recept är i stället ett tydligare helhetstänk.
– Jag ser det inte som ett problem att man når en stor publik på nätet. Det är en fantastisk möjlighet att stärka journalistiken och varumärket. Vi har ökat andelen läsare i yngre gupper och det beror på att de upptäckt vår journalistik via nätet. Vi måste utveckla både annonsaffären och upplageaffären. Man måste ta ett helhetsgrepp. Det är inte bara nätet som är boven i dramat.

Martin Jönsson passade också på att kritisera PK:s årsbok, som tidigare på dagen kritiserats i flera blogginlägg och krönikor (se länksamling här), för att utmåla nätjournalistiken som bara ”blåljus och trams”.
– Skulle man skriva en artikel om papperstidningen på det sätt som Christer Lövkvist gjort skulle man behöva rulla sig i tjära och fjädrar.
Anna Serner lyfte fram att det är nu det gäller om tidningsföretagen ska kunna anpassa sig till det nya medielandskapet.
– Det är nu man måste leta nya kreativa affärsmodeller, och nya sätt att göra tidning. Alla måste tänka nytt från tidningsägare till journalister.
Den ovan åsyftade texten i PK:s årsbok menar hon ger uttryck för en stor frustration från en medarbetare som antingen saknar information från sin ledning om vart man är på väg eller som inte tagit till sig informationen.
– Det finns oändligt många nya sätt och nu har man möjlighet att pröva det och inte fördöma något innan det prövats, sade hon.
Anna Serner trodde också att tidningarna måste våga ta betalt för sin produkt. Daniel Sandström var inne på samma linje när han trodde att priset för Sydsvenskan skulle kunna uppgå till 3000 kr för en prenumeration.
– Vårt problem är att annonstappet blev så stort. Och om vi ska få läsarna att betala måste vi ännu mer vässa kvaliteten. Hellre höja priset än att skära bort.

Och panelen var enig om att tidningarna kommer finnas kvar om tio år.
– Det är en ny situation. Medierna är som internationell fotboll. Det är fler som är bra i olika kanler. Det höjer kraven och tempot, och det blir mer teknik. Den överlever som fortsätter att leverera kvalitetsjournalistik i det högre tempot, sade Martin Jönsson.
– Några titlar kommer att försvinna. Jag tror på sammanslagningar och fler samarbeten mellan tidningar så att man får resurser, sade Stefan Melesko.
Gunilla Herlitz tror på en framtid där flera medieformer samverkar och hon hoppas starkt på nya digitala distributionsformer (läsplattor) för att sänka kostnaderna.
– De som klarar sig genom denna smärtsamma tid kommer ut som vinnare. Det kommer ske en stor förändring i distributionsformerna men i grund och botten handlar det om varumärket och dess kvalitet, sade Daniel Sandström.
Torbjörn Nilsson
Ola Henriksson